Hemliga valborgs sidan

Valborgsmässoaftonsista april eller vardagligt valborg, finländska vappen, är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien, Slovenien och tyskland den 30 april eller 1 maj. Traditionen grundar sig på den förkristna högtid som funnits i Tyskland, men har senare kommit att sammankopplas med kulten av den heliga valborg

Sedan 1400-talet firas dagen till minne av det tyska helgonet Sankta Walpurgis. Valborg blev helgonförklarad den 1 maj (som sedan firades som Valborgsmässan, Walpurgistag), och genom denna omständighet förbands hennes namn med de förkristna germanska vårfester hållna denna dag, som av kristendomen stämplades som häförsamlingarna. Särskilt trodde man att häxorna på Valborgsmässonatten mellan den 30 april och den 1 maj red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, i synnerhet till Blocksberg (Brocken, den högsta spetsen av Har, bekant bland annat genom scenen “Walpurgisnacht” i Goethes Faust), och där gjorde ofog i djävulens sällskap. För att oskadliggöra spökeriet förde man oväsen med rop, skott och horn och tände eldar på höjderna. Sådan blev nämligen den kristna tidens förklaring av dessa förkristna vårseder. Valborgskulten, som uppstod efter hennes död år 779, kom i hög grad att handla om skydd mot häxor och onda andar.

Valborgsmässoafton infaller på solens ”kvartspunkt” i solhjulet, mitt emellan vårdagjämning och midsommar, och motsvaras av den förkristna Beltaine bland Kelterna och Segerblot i förkristna norden.